Bra att veta om kalvsjukdomar:
Utfodring efter födseln
Råmjölk bör ges minst 2-3 liter inom 4 timmar efter födseln. Det är viktigt att kalven får i sig antikroppar som skyddar mot kalvsjukdomar tidigt i livet. Efter den första råmjölksgivan ges ca 5 liter råmjölk per dag uppdelat på 2-3 givor i 5 dagar. Därefter sker en successiv övergång till helmjölk eller kalvnäring. Kalven bör ha fri tillgång till rent vatten och en ren och torr miljö under hela uppväxten.
Kalvdiarré
Kalvdiarré är en vanlig sjukdom hos kalvar i åldern 0-3 månader. Bra råmjölksrutiner och en ren kalvningsmiljö är de två viktigaste förebyggande faktorerna. Diarré orsakas antingen av virus, bakterier, eller parasiter. För diagnos kan träckprover skickas till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för analys. Kalvar infekterade med E.coli bakterier kan behöva antiinflammatorisk behandling och antibiotika, men kalvar med diarré utan allmänpåverkan självläker med god omvårdnad och elektrolytersättning.
Kalvar med diarré blir hängiga, äter sämre och får ibland feber. De kan dö av uttorkning, näringsbrist och obalans i kroppens elektrolyter. Rehydion, Diakur och Effydral är exempel på bra elektrolytersättningar som kan blandas med mjölk. Egen elektrolytlösning kan blandas enligt följande recept: 1 liter vatten, 1 matsked druvsocker, 1 tesked salt, 1/2 tsk bikarbonat. Kalven bör fodras med mjölk för att förhindra näringsbrist och flyttas till sjukbox med tjock halmbädd, rent vatten och gärna värmelampa.
Vaccin med kombinerat rota/coronavirus och E.coli finns för immunisering av dräktiga kvigor/kor. Den fungerar genom att hyperimmun råmjölk från den vaccinerade kon överförs till den nyfödda kalven. För att vaccinering ska fungera krävs bra råmjölksrutiner och en ren kalvningsmiljö. Rengöringsmedlet Virkon dödar virus och släckt kalk är effektivt mot kryptosporidier.
Lunginflammation
Lunginflammationer hos kalvar orsakas oftast av virus. Sjuka kalvar kan bli sekundärinfekterade med bakterier och behover då behandlas med antiinflammatorisk läkemedel och antibiotika. Goda råmjölksrutiner är viktiga för att skydda mot lunginflammation. Risken för lunginflammation ökar om kalven har diarré, lever i en smutsig eller dåligt ventilerad miljö och är utsatt för stress. Kalvar som blandas i stora grupper med åldersvariation löper också större risk bli smittade. Om sjuka kalvar inte isoleras i sjukbox kan lunginflammation bli ett besättningsproblem.
Ledinfektion
Ledinfektioner hos kalv orsakas av bakterier som tränger in i kroppen via naveln, munnen eller sår i huden. Därefter sprids bakterierna i blodet och hamnar slutligen i ledvätskan och ledkapseln. Detta leder till en inflammation med ökad ledvätska och leden känns därför varm och svullen. Kalven får ofta feber och blir halt. Veterinärmedicinsk behandling med antibiotika har ofta dålig effekt eftersom antibiotika inte kommer in i leden. Om det ska fungera måste behandlingen sättas in mycket snabbt. Ledinfektioner förebyggs genom goda råmjölksrutiner, en ren torr miljö och en liggyta som inte orsakar liggsår.
