Bra att veta om grissjukdomar:

Tarmsjukdomar
Spädgrisdiarré orsakas av bakterien E.coli eller Clostridium och ger snabbt insatt diarré med nedsatt allmäntillstånd under de första levnadsdygnen. Behandling sker med vätskeersättning och veterinärbehandling med antibiotika. I förebyggande syfte kan suggorna vaccineras och därmed överföra skyddande antikroppar till kultingarna.

Avvänjningsdiarré uppstår då kultingar abrupt skiljs från modern och byter till en spannmålsdiet. Sjukdomsframkallande E.coli bakterier som ger diarré kan föröka sig då tarmfloran ställer om till nytt foder. Den påföljande vätskeförlusten gör att kultingarna blir svaga och kan leda till hög dödliget. Viktigaste åtgärden är att ha en så ren miljö som möjligt och att se över fodrets sammansättning under övergångsperioden. Diarré med hög dödlighet kan ibland behöva antibitotikabehandlas av veterinär.

Proliferativ enteropati (PE) orsakas av bakterien Lawsonia intracellularis och drabbar tillväxtgrisar mellan avvänjning och förmedling. Sjukdomen ger inte alltid diarré men leder till eftersatta och avmagrade "pellegrisar". Äldre djur kan drabbas av en akut blodig diarré som ibland är dödlig. Behandling sker med antibiotika i akutstadiet och med vaccinering, smittskydd och god hygien i förebyggande syfte.

Parasitinfektion med spolmask, piskmask, knutmask eller coccidier kan ge nedsatt tillväxt och diarrér hos både unga och vuxna djur. För att ställa diagnos krävs träckprovtagning och analys av parasitägg. I stallar med permanent grishållning är risken stor att parasiter förökar sig, därför är renhållning i kombination med avmaskningsmedel de viktigaste förebyggande åtgärderna.

Luftvägssjukdomar
Luftvägssjukdomar drabbar grisar i 3-6 månanders ålder, äldre djur har ofta bättre motståndskraft och är immuna. Sjukdomen är oftast orsakad av bakterier men kan även fås av virus eller parasiter.

SEP (swine enzootic pneumonia) orskas av bakterien mycoplasma och är mycket smittsam men har låg dödlighet. Sjukdomen ger en kronisk hosta och sämre tillväxt men självläker oftast med god omvårdnad. En sekundärinfektion med pasteurellabakterier kan göra sjukdomen mer allvarlig, och antibiotikabehandling behöver då sättas in .

Elakartad lungsjuka orsakas av bakterien actinobacillus som ger nedsatt allmäntillstånd, hög feber, och hög dödlihet. Enstaka insjuknade djur behandlas med antibiotika av veterinär men ibland kan hela besättningen behöva behandlas. Det finns fungerande vaccin finns mot både SEP och elakartad lungsjuka.

Ledsjukdomar
Ledinfektioner (septiska artriter) orsakas av bakterier i smågrisarnas närmiljö som infekterar via skavsår i hud eller klövar. Kultingen blir hängig och halt och en eller flera leder svullnar upp och blir varma. Snabbt insatt behandling med antibiotika krävs för att rädda grisen. Även äldre grisar kan få ledinfektioner som orsakas av bakterier. Hängiga grisar med feber, svullna leder och hälta behöver snabbt insatt behandling med antibiotika. För att minska risken för ledinfektioner bör inredning, golv och strö ses över för att undvika skav och sår som blir inkörsportar för bakterier.